Jigoku Shoujo (Hell Girl)

Den senaste serien jag har sett är Jigoku Shoujo.

När jag började se den så trodde jag inte att jag skulle

se mer än en säsong, eftersom det är avslutade historier

i varje avsnitt. Men i slutet på första säsongen

blev den mycket bättre, och jag fortsatte

se de två andra säsongerna. Den andra var min favorit.

Serien handlar om olika personer som upplever att andra

personer förstör deras liv. De får på något sätt alltid

reda på en hemsida som bara är tillgänglig vid midnatt.

Om dom skriver in namnet på den dom hatar så kommer

"Jigoku Shoujo" (även kallad Enma Ai) att dra ner honom

eller henne till helvetet. Hon berättar vad dom ska göra och om

konsekvenserna ifall de fullföljer "kontraktet".

Dom får en halmdocka med en röd tråd runt,

om dom bestämmer sej för att dom vill döda den hatade personen

så ska dom dra loss den röda tråden.

Men, om dom drar den röda tråden så blir deras själ också

bunden att hamna i helvetet. Men det är efter dom dör.

Det finns en "main story" i varje säsong förutom allt dödande.

Det handlar oftast om en eller flera personer som

får en "connection" till Jigoku Shoujo.

Enma Ai är inte ensam då hon får förfrågningar om att döda.

Hn har 3 medhjälpare som tar formen av människor

eller halmdockor (då någon skickar en förfrågan).

De är kända som Hone Onna (En kvinna med kimono),

Wanyuudo (En gammal man med röd scarf) och Ichimoku

Ren (En kille som alltid har vänstra ögat dolt)

Jisonshin's favoritkaraktär: Ichimoku Ren

En bishounen som utger sej, att han ju inte alls är gay :O

Ichimoku Ren är en Tsukumogami

(Ett föremål som blir så gammalt att de

t får en själ,

i Ren's fall var han en katana) som började jobba

för Enma Ai efter att han blivit faststucken i

en sten och bortglömd... Han visar mer känslor

än sina kollegor och ser dom mer som en familj.

Han tar formen som en blå halmdocka eller

en ung kille som alltid har vänstra ögat undangömt under sin lugg.

Han tycker att människor är hemska varelser

efter att han blev använd att döda oskyldiga, barn

och kvinnor utan att kunna säga ifrån.

Jisonshin's betyg: (7/10)

Nakiwarai's betyg: Ej sett

Sorairo's betyg: Unfinished

Jisonshin

Ouran High School Host Club

Ouran var av de första animeserierna jag såg som inte var action/shounen. Första gången jag såg den hade jag inte riktigt fattat själva grejen med anime så jag var inte så jätteförtjust (jag tyckte att det var lite konstigt med alla svettdroppar, prickar, att de blir till svartvita gubbar med streck över när de blir nere o.s.v.), men efter att ha sett om den en gång (och flera gånger till efter det) så fastnade jag och nu är det en av mina absoluta favoritserier.

KORT SAMMANFATTNING

Haruhi har levt ett normalt och ganska fattigt liv, men har pluggat hårt och fått ett stipendium som gör att hon får studera på Ouran High School, en skola som annars bara de med rika/kända föräldrar går på.

En dag råkar hon ha sönder en dyr vas och hamnar på så sätt i skuld till skolans 'Host Club' som är ett par killar som använder sitt utseende och sin charm till att underhålla damerna på skolan. För att betala tillbaks skulden får hon klä ut sig till kille och själv bli en 'host'.
Till skillnad från de andra i klubben bryr hon sig inte mycket om sitt utseende eller om det faktum att hon är fattig och hon får de andra att se en bit av en 'vanlig' människas liv.
Killarna vill gärna skämma bort henne för att de tycker att det är synd att hon ska leva fattigt. Efter ett tag börjar en del av dem inse att de kanske inte bara tycker om henne som vän och fellow host club-medlem...

 

INFO
Ouran Koukou Host Club, 2006.
26 avsnitt.

Komedi, parodi, skolliv, shoujo, romantik, omvänt harem.

NAKIWARAIS (alltså min, hehe) FAVORITKARAKTÄR
Tamaki, hehe. Trögfattad, men ändå romantisk och en sann gentleman. I like.

Tror jag gillar prins-typer med humor som är lite småperversa... 

Nakiwarais betyg: 10/10 (Masterpiece)
Jisonshins betyg: 8/10 (Very good)
Sorairos betyg: 9/10 (Great)

 /Nakiwarai

En anime per dag/vecka/månad?

Jag tänkte försöka dra igång den här bloggen igen genom att så ofta jag/vi kan skriva om en anime (eller manga, såklart) om vi inte kommer på något annat spännande att skriva om.
Det kan vara tips, en kort genomgång av handlingen, en fullfjädrad recension eller serier som ratas. Eller ett roligt/fint ögonblick kanske. I'm up for almost anything!

/Nakiwarai

Travel to the Moon...

... Å Älskade Nana, de var ett tag jag såg animen men blev påmind om den nyss pga "A Little Pain" med OLIVIA. Den låten e såå bra kan inte sluta lyssna på den, ska försöka hitta nå ackord till den ^^ Med risk för att jag ska lessna på låten försöker jag att inte lyssna allt för mykt men de går ju som de går heh ;D

http://www.youtube.com/watch?v=VhRas_qrz5Y

//Sorairo

When boredom hits you

så brukar de ibland skrivas ihop saker som detta...
FAQ- för naruto-geeks som jag sj är quotet i slutet från en Naruto OP "Blue Bird", tänkte lite på när Sasuke-Sakura scenen i episoden då Sasuke lämnar Konoha.

There was never any space for me to begin with. It should not have taken me this much time, to figure it out. Up until now, I have always been a bystander, an observer, incapable of affecting you, or your deciscions. Never has there been a place for me by you side, I get that now.

If I could go back in time to a place where a young naïve me, who was still fighting to get you back, I would tell her to stop. To give up on what would otherwise, turn into a never-ending, helpless cause. Tell her to give up, so a path of suffering and heartache could be avoided.

But that is impossible. . .

‘If I could fly I would never come back down’, those words held the essence of your very being. And now, I guess you are flying in you own way, and you will never, come back down. Even now, ‘You only have eyes for that blue, blue sky’.

’Habata itara modonerai itto itte. Mezashita no wa aoi, aoi ano sora.’

Säkert grammatikfel but that's what I do, så orka xD

//Sorairo

.

Jag känner att jag inte har så mycket att uppdatera om här, eftersom jag fortfarande ser One Piece only. Eller ja, jag såg ett avsnitt Kuroshitsuji och två avsnitt Gravitation igår, men sen blev jag sugen på One Piece igen, så jag gav upp (A) hohoho ^.^ don't hate me

JO! Nu vet jag förresten precis vad jag ska skriva om här!

Mitt hat mot dubbad anime (till engelska i det här fallet). Andra avsnittet jag såg av Gravitation var nämligen det. Jag tappade helt intresset efter det xD Allt låter så dåligt. Ingen känsla alls. Skulle även leta rätt på ett roligt klipp ur One Piece och visa Jisonshin och snubblade över ett dubbat klipp.

STOP RAPING MY EARS, PLEASE, TACK, ONEGAI SHIMASU (?)!



Neeeeeeej! 4kids har gjort så att Sanji går och suger på klubbor istället för att röka :( och att kalla Zoro för Zolo är... nej.

Fansubs gone wrong

Haha, hittade just en sida där de lagt upp bilder på fansubs till anime som blivit lite fel/är roliga xD
Själv dog jag åt måsarna, "if not, kill him", hyran... ah, jag insåg att det blev för många att räkna upp. Kolla in den! Det mesta är roligt :D

TADAA, KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL SIDAN ;D


/Nakiwarai

Haven't seen it? Well then you should! ;D

Jag e egentligen inte ett big fan av mecha (med undantag från t.ex Code Geass då). Men jag tänkte inte på genren alls när jag såg denna serie....
Bakgrunds fakta: Ride Back, seriens protagonist e tejen som syns ovan. Ogata Rin. Rin har just börjat college, och flyttat ifrån hennes farmor och lillebror (hennes föräldrar är döda). Rin var en framgångrik dansare men la sen karriär på hyllan efter en skada. Hennes dagar e grå utan dansen men hon vill inte erkänna de för henne själv.

Main: Av en slump, tar Rin skydd undan regnet i ett garage som tillhör skolan. Där får hon syn på vad hon tror är en röd motorcykel, men vilket är "Fuego" en s.k Ride Back. Här börjar äventyret för Rin. Efter en provtur på Fuego, och några tekniska fel, upptäcker Rin den känsla hon brukade ha när hon dansade. Ride Backs ersätter Rin's dans, och medan Japan befinner sig i någon slags landskris, med terrorister. Av misstag misstas Rin för en terrorist, och i och med de förändras hela hennes värld och allt som hon trodde hon visste.

Slutligen: Ride Back e en serie på endast 12eps, men trots att den är så kort så har den en "solid" story. Den tappar inte fokus och håller sig på rätt spår hela tiden. Den e spännande och man vill se nästa avsnitt direkt efter det man sett före slutat. En mysig anime man kan spendera Söndag att se!

//Sorairo

Hur?

har dom tänkt att han ska kunna skita?!! XD

//Sorairo

På tal om One Piece:

Idag blev jag klar med tröjmålningen som jag arbetat på från och till sedan i onsdags.

One Piece

 One Piece. Så fort jag frågar mina kompisar vad de tycker om One Piece får jag hyfsat likadana reaktioner. Det är antingen "Åh, ja! Jag har sett alla avsnitt, det är ju så sjukt bra!" eller "Nja, jag har sett några avsnitt och det verkar så oseriöst. De skriker ju bara."

För min del så är One Piece en serie som inte ska tas på för stort allvar. Den är fruktansvärt underhållande och även fast det helt klart är en oseriös serie (men vem har dött av det?) så finns det ändå många seriösa inslag i den som gör att åtminstone jag blir extra peppad på att fortsätta se. Storyn är rätt seriös alltså, men karaktärerna är inte så seriösa, vilket blir en bra balans.

Och ja, de skriker rätt mycket. Speciellt Luffy... Men de som har sett Naruto och överlevt det borde överleva det här med xD

Hade hela serien bara varit skrik och skämt så hade jag nog inte orkat

~200 avsnitt och fortfarande fortsatt se.
Däremot vet jag inte än om den håller måttet alla 450 avsnitt, eller vad det nu börjar vara. Vissa delar ur serien (bara en för mig so far) har varit/kan vara sega, men så är det väl med de flesta långa animeserier jag har sett. Man får uthärda fillers, helt enkelt. Eller hoppa över dem.

 Sååå... för att peppa mina medbloggare, som båda hör till den andra kategorin som jag nämnt ovan så tänker jag göra en enkel sammanfattning av One Piece.

Serien handlar kort och gott om

som bestämt sig för att bli piratkung och segla till slutet av Grand Line för att hitta den skatt (skatten heter One Piece, därav namnet på serien) som sägs ska finnas där. Som kapten på skeppet fixar han olika "crew-members" efter vägen och de reser från ö till ö mot deras mål. De som följer honom har alla egna drömmar och anledningar till att följa med Luffy.

Trots att den här serien kan vara fruktansvärt oseriös så kan jag erkänna att jag gråtit minst två-tre gånger när jag sett den. Ge den några avsnitt. Kanske 20, jag vet inte hur många, men jag gillade den inte så jättemycket från början, men när man "lär känna" karaktärerna blir serien mycket bättre på något sätt. 

Jepp, jag skulle försöka hålla mig kortfattad, men det brukar aldrig gå så bra. Därför sätter jag punkt nu.

Nostalgitripp

Sailor Moon a.k.a Bishoujo Senshi Sailor Moon.
Jag var en trogen anhängare när jag var liten, även när de började klockan sju på en lördagmorgon, och man fick smyga ner å tjuvse, utan att väcka föräldrarna x) Man ser defenitivt serien i ett helt annat ljus nu, både när de gäller ljudet, stilen och japanskan istället för svenskan. Jag förstår eg. inte varför dom bara bytt namn på Usagi till Annie i sv. versionen, ingen av de andra har ju andra namn?

Btw alla som tycker Lambo e irriterande, kom igen då e Usagi faktiskt värre! XD å hon e inte lika söt haha. Aja har iaf spenderat de senaste dagarna med att se om första säsongen, och jag är förvånad att jag fortfarande tycker den e bra ^_^ får se om jag kanske tar itu med de andra med :)

//Sorairo

Hitman Reborn-cosplaygruppen på Uppcon :D

http://konventsbilder.se/image/show/13743

Uppcon, omgång 5. Klicka på bilderna för full storlek.

 

Mer bilder hittar ni om ni klickar på ÄLDRE INLÄGG just under det här inlägget.